Historik

Välkommen till oss i Rörbäcksnäs

vintervyEn levande by i nordvästra dalarna, på gränsen till fjällen. De första inbyggarna kom 1765 och slog sig ner på näset mellan Rörbäcken och Sigtån. Tack vare förutsättningarna till försörjning på det som skog, vatten och småbruk gav kom allt fler nybyggare från Norge, Värmland, Lima och Transtrand och etablerade gårdar runt ”Röbäckneset”.

Bygden var sedan länge känd genom klövjestigar som gick mellan Lima och Trysil och dessutom för myrmalmsfyndigheter och järnblästrar. Folk från Lima och Transtrand fick här råvaran till framställning av hästskor, liar och andra smidesvaror som ofta gick till avsalu eller varubyten i Norge.

1908 blev det landsväg till byn från Torgås. Kyrka byggdes, skogsavverkningar och flottning gav lönearbeten och byn växte. Kapellförsamlingen Rörbäcksnäs fick en kombinerad skola/prästgård för byns skolpräst.

1912 byggde Carl Moberg en damm som fick vatten genom en grävd kanal från nuvarande badplatsen Gorrtjärn. Byns centrum fick därigenom en konstgjord vacker sjö, som från 1918 gav byborna elström från Mobergs kraftverk. Dammen, sjön och kraftverket försvann vid vårfloden 1937 men redan på hösten samma år fick byn sin elförsörjning från Lima kraftverk.

Rörbäcksnäs verkliga stortid som skogsarbetarby med ett stort antal kocklag för huggare, avmätare och hästkörare började efter beredskapsåren och varade till 70/80-talet, då skogsbilvägar, traktorer, lastbilar och stora skogsmaskiner helt förändrade arbetsförhållandena. Hästarna försvann liksom korna tidigare hade gjort och småbruken lades ner.

När Fjällvägen till Sälen färdigställdes 1959/60 och fjällvärlden började exploateras kom ett nytt avsnitt i byns historia. Skogsarbetarna blev byggnadsarbetare eller anställda vid lifter, hotell eller stugbyar. För första gången fanns nu ett brett utbud av arbeten till byns hemmafruar, som tidigare bara kortvarigt kunnat dryga ut familjekassan med plantsättning, bär- och mossplockande. Fäbodkullornas och kockornas tid var över.

Alla de nya serviceyrkena som servitriser, kökspersonal, städare, receptionister, ekonomer och butikspersonal förändrade livsförhållandena i familjerna. Båda parterna i familjen kunde bli yrkesarbetande, ibland även skiftesarbetande. En ny livsstil med storstadspuls under den livliga turistsäsongen, men med jaktmarkerna och fiskevattnen ännu kvar för rekreation och tillskott till hushållet.