RÖRBÄCKSNÄS KYRKA

Rörbäcksnäs 46:1, Lima församling; Malungs kommun; Dalarnas län

BESKRIVNING OCH HISTORIK

Rörbäcksnäs nuvarande kyrka är som Fågel Fenix, den återuppstod ur askan. Den ursprungliga kyrkan, invigd 1909, förstördes helt av en brand natten till den 24 maj 1992. Drygt ett år senare var dock kyrkan återuppbyggd, som en avbildning av den gamla. De första bosättarna kom till området på 1760-talet. Redan 1869 begärde de bosatta på finnmarken kring Rörbäcksnäs att få anlägga kapell och kyrkogård, med hänsyn till det långa avståndet till församlingskyrkan i Lima. Mark anskaffades 1875 för ändamålet och kyrkogården invigdes 1879. Det skulle dock dröja innan den lilla isolerade skogsbyn skulle få sitt kapell, kyrkorådet och kyrkostämman ställde sig avvisande till frågan. Invånarna beslöt därför att själva uppföra sin kyrkobyggnad, utan hörande av Lima församling, och en byggnadskommitté tillsattes för ändamålet 1890. Ett första förslag presenterades av stadsbyggmästaren Gustaf Skarin. Ritningarna omarbetades vid Överintendentämbetet av arkitekt Folke Zettervall och fastställdes 1891. Zettervalls förslag var i stora drag likt den kyrka som skulle komma att uppföras, men byggnaden var bredare och i detaljer rikare. Under följande år insamlades med stor möda medel och material till bygget. Slutligen kunde uppförandet påbörjas 1898. Byggmästare var Olof Sterner och enligt kontraktet skulle kapellet stå färdigt i november följande år. Man frångick då Zettervalls förslag och valde att uppföra kyrkobyggnaden smalare, med en enklare utformning och panelade fasader. År 1899 stod stommen färdig, men undantag av tornet, men medlen hade tagit slut. Det dröjde till 1902 innan man kunde återuppta byggnationen. Tornet fullbordades, taket täcktes med spån och fönstren insattes. Följande år kunde en första gudstjänst anordnas i det provisoriskt iordningställda kyrkorummet. Följande år kunde byggnadsarbetena fullbordas och i juni invigdes kapellet. Byggnaden hade då fått en avsevärt enklare utformning än i det ursprungliga förslaget. Mellan 1929 och 1931 genomfördes del av ett restaureringsförslag utarbetat av professor L.I. Wahlman. Detta medförde väsentliga förändringar i byggnadens yttre. På 1950-talet var kapellet så nedgånget att förslag till nybyggnation presenterades. De höga kostnaderna medförde dock att ett upprustningsförslag förordades. I samband med detta fick kapellet sin slutliga utformning, vilken kom att ligga till grund för återuppbyggnaden efter branden.

Kyrkomiljön

Rörbäcksnäs kapell är beläget i det lilla samhället med samma namn, som ligger avskilt på en fjällplatå i västra förlängningen av Hundfjället inom den vida skogsbygden nära den norska gränsen,. Mitt i byn ligger berget Medskogshögen, med utsikt mot Sälenfjällen i öst och Trysil i väst. Landsvägen genomkorsar byn, förbi och väster om kyrkan som ligger på en höjd i byns norra del. Kyrkan omringas i norr, öster och söder av kyrkogården som tillkom först på 1870-talet.

Kyrkoanläggningen

Kyrkogården

Kyrkogården tillkom som en följd av finnmarksbornas begäran, 1869, att anlägga kapell och kyrkogård på platsen. Invånarnas initiativ förorsakades av svårigheterna att transportera döda den långa vägen till Lima, för begravning vid sockenkyrkan. Vägar var då så gott som obefintliga och väderförhållandena oftast svåra. Under rödsotsepidemin 1819 hade man tvingats begrava de döda vid Vallsjön. Consistorium lämnade sitt medgivande till projektet men inte förrän 1875 kunde mark för ändamålet inköpas och utstakas. I juni 1879 invigdes kyrkogården, men det dröjde till 1913 innan den inhägnades med stängsel. Bland gravvårdarna, de flesta av sen tillkomst, står sydost om kapellet en grav- och minnessten över de första som begravdes på kyrkogården; makarna Olson som begravdes där år 1879. Kyrkogården omges numera av låga måbärshäckar i väster och av granhäckar längs övriga sidor. Även gravkvarteren avgränsas till vissa delar med måbärshäck, längs vilka gravstenar är uppställda. På gården växer även några enstaka björkar. Ingången ligger i tornets axel, i väster. Kraftiga pelare av röd huggen sandsten omsluter ingången till kyrkotomten. Markområdet kring kyrkan är asfalterat liksom alléerna som delar gravkvarteren. Väster om kyrkogården, nedanför kyrkan, ligger en asfalterad parkeringsplats.

Kyrkan före branden

Rörbäcksnäs kapell uppfördes som ett rektangulärt långhus med smalare korparti samt med två mindre korsarmar i norr respektive söder, i höjd med långhusets mitt. Den södra korsarmen utgjorde ett vindfång för kyrkans södra ingång och den norra ett förråd (f.d. pannrum) med ingång från kyrkogården. Kyrkan fick kvadratiskt torn i väster med portal under skärmtak. Tornet förstärktes i väster med svartmålade snedställda strävor. Långhus och kor täcktes med branta sadeltak, tornets spira med pyramidtak, s.k. torntak, över korsgavlar. Taken var ursprungligen klädda med spån. Stommen var uppförd av timmer som täcktes med liggande panel utom på gavelrösten där panelen var stående. Säregna blev kyrkans fönsteröppningar som skiljer sig till storlek, form och uppsättning mellan fasadernas olika delar. Även tornet har skiftande öppningar i skilda nivåer. Såväl exteriörerna som interiörerna var ursprungligen vitmålade. Invändigt präglades kyrkans karaktär särskilt av den öppna takkonstruktionen med synliga takstolar som utnyttjades dekorativt i form och färg. Invändigt bidrog den grå eller rosa laserade panelbeklädnaden på tak och väggar till den kyrkorummets varma utstrålning. Flera förändringar genomfördes under åren i samband med upprustningar av byggnaden. Kyrkan fick 1929 en ny sockel av tuktad granit. Takens spånbeklädnad ersattes 1931 av eternit, med undantag av tornspiran som fick detta material något senare, 1937. Slutligen byttes 1960 eterniten mot skiffer. Vid den omfattande restaureringen 1960 fick kyrkan även ny panelbeklädnad såväl utvändigt som invändigt. Fasaderna fick stående panel enligt dagens utförande. Samtidigt revs avbalkningen i koret och ny sakristia med andra utrymmen inreddes under läktaren, på varje sida om mittgången.

Kyrkan efter branden

Kyrkan återuppfördes till största del som en exakt replik av byggnaden och speglande dess tillstånd före branden. Av okänd anledning ändrades dock höjd och takvinklar på spiran, vilken därmed fått märkliga proportioner. En annan väsentlig förändring är att skiffertaket ersattes med svart målad plåt. Invändigt fick kyrkorummet en ljusare och varmare färgsättning i blått, grått och rött.

Inredning och inventarier

Under brandnatten 1992 kunde de flesta inventarierna räddas och de är numera efter restaurering återinförda till kyrkan. Del av dessa inventarier, t.ex. kyrkbänkarna, hade dock genomgått en del förändringar i samband med tidigare restaureringar. Kyrkans inredning och inventarier präglas av en genuin och rörande enkelhet som speglar bygdens historia.Altaranordningen består av ett enkelt altarbord av trä med marmorerat ramverk och speglar av grålaserad stående panel. Altaret är uppställt på ett litet podium. Det härstammar från invigningen 1909 och räddades från branden. Över altaret står ett altarkors av trä, marmorerat och med guldkanter och rosenkrans. Det är tillverkat och skänkt av en bybo, 1960. Altarringen av marmorerat trä är femsidig med knäfall. Den är tillverkad 1909 och ommålad 1960. Bakom altaret har korets sexkantiga överfönster, kallat ”Unionfönstret”, en glasmålning som förenar Sveriges och Norges färger. Fönstret kommer från den ursprungliga kyrkan och räddades vid branden. Predikstolen med tresidig korg härstammar från kyrkans invigning 1909, men är ommålad 1960. Dopfunten av bemålad ek hör till kyrkans äldsta inventarier. Den är utförd 1887 och övertogs från Lima kyrka. Nuvarande bemålning är från 1960. Bänkinredningen består av två kvarter med nio bänkar i varje som tillverkades 1909. Den utgörs av öppna lösa bänkar med svängda gavlar som ombyggdes och ommålades 1960. Kyrkans läktare är en kopia utförd efter originalläktaren som tillfördes kyrkorummet 1960. Mittpelarna som är dekorerade med utskurna sjungande änglar räddades dock vid branden och kunde återinsättas på sina ursprungliga platser. Kyrkans tre ljuskronor av mässing anskaffades 1909 och 1910, de överlevde branden och återinsattes på sina platser. Även vägglampetterna, som tillverkades av skolbarn i slöjden, tillhör kyrkans ursprungliga inredning. Strax före branden hade ett tornur anskaffats till kyrkan. Man hade dock inte hunnit installera detta och det sitter därför nu på sin planerade plats i det nya tornet. Kyrkans ursprungliga orgel, som invigdes en månad före branden, blev lågornas byte. Nuvarande orgel, om tio stämmor och med två manualer, installerades 1995. Kyrkans ursprungliga klockor, från 1900, smältes delvis i branden. De är numera uppställda utanför kyrkan, norr om tornet som ett minne över ödesnatten den 24 maj 1992. Nuvarande klockor är gjutna 1993 och är lika de ursprungliga i ton och storlek.

KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING

Rörbäcksnäs kyrka och kyrkogård utgör ett vittnesbörd över nybyggarnas kyrkobyggen. Kapellet tillkom kring sekelskiftet 1900 och uppfördes i en säregen provinsiell nygotisk stil; med knappa resurser och genuina lokala bidrag. Kapellets historia vittnar även om de återkommande eldsvådor som drabbat många kyrkobyggnader i landet, samt om den starka viljan att med alla medel övervinna ödet. Valet att återskapa en snarlik replik av byggnaden, såväl konstruktionsmässigt som utseendemässigt, utgör en berikande erfarenhet och ett intressant exempel inom kyrkobyggnadskonsten. Av stort värde är kyrkans inventarier med stark lokal förankring, som mirakulöst kunde räddas under branden, och som återinförts till ursprunglig plats i den återuppbyggda kyrkan.

Att särskilt tänka på i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön

Kyrkogården, äldre än kyrkan, som vittnesbörd över Rörbäcksnäs isolerade nybyggarbygd
Kyrkans genuina ursprungliga inventarier som räddades från branden, vilka dessutom har stort symboliskt och känslomässigt värde
Byggnaden är representativ för antikvariska och tekniska principer vid återuppförandet av eldhärjade kyrkobyggnader, vid tidpunkten för händelsen

Källor och litteratur Ahlberg, H. 1996. Dalarnas kyrkor i ord och bild. Bergman, M. 1987. Lima & Transtrands kyrkor. SvK 204 Kapellkyrkan i Rörbäcksnäs. Julbok Västerås stift, 1910:69 Övriga uppgifter: Inventeringsdatum: 2004-04-22 Fältinventering: Jean-Paul Darphin Kulturhistorisk karaktäristik och bedömning: Jean-Paul Darphin, efter samråd med referensgrupp utsedd av Västerås stift Rapportsammanställning och foto: Jean-Paul Darphin Rapporten färdigställd: 2006-02-06

Händelser: Kronologisk förteckning

År	H-Typ	Händelse	Källa
1875	Kyrkogård	Anläggs kyrkogården	Bergman, 1987
1879	Invigning-Kyrkogård	Invigs kyrkogården	Bergman, 1987 Ahlberg, 1996
1898 1899	Nybyggnad-Kyrkan	Påbörjas byggnadsarbeten med kyrkan. Efter ritningar av stadsbyggmästaren Gustaf Skarin, omarbetade av ark Folke Zettervall. Entreprenör: byggmästaren Olof Sterner. Uppehåll i arbeten pga penningsbrist	Bergman, 1987
1902	Nybyggnad-Kyrkan	Byggnadsarbeten återupptas	Bergman, 1987
1903		Första gudstjänst	Bergman, 1987
1906	Nybyggnad-Kyrkan	Slutetapp av byggnadsarbeten. Byggmästare: Sterner	Bergman, 1987
1909	Invigning-Kyrkan	24 maj: Invigning av kapellet	Bergman, 1987
1921	Målning-Exteriör	Målas kyrkorummet ljusgrönt utvändigt	Bergman, 1987
1923	Teknisk installation-El	Installeras elektrisk belysning	Bergman, 1987
1928		Restaureringsförslag. Prof. L.I. Wahlman	Bergman, 1987
1929	Ändring-Exteriör	Ny sockel av tuktad granit	Bergman, 1987
1931	Ändring-Tak	Omläggning av tak, långhuset, förr spån nu eternit	Bergman, 1987
1937	Ändring-Tak	Omläggning av tak, tornet, förr spån nu eternit	Bergman, 1987
1958-1960	Ändring-Restaurering, exteriör, interiör	Renovering. Ark. Tore Virke, entreprenör Anders Diös. Ny panel in- utvändigt, taken kläs om med skiffer, ändring i koret, läktaren byggs ut, ny sakristia m.m. inreds under läktaren, bänkar ändras, inredning ändras, ändring av fönstren, installeras orgel på läktaren	Bergman, 1987 Ahlberg, 1996
1960	Återinvigning	Återinvigning efter restaureringen	Bergman, 1987
1976	Underhåll-målning	Ommålning av exteriörer	Bergman, 1987
1992	Brand	24 maj. Brand ödelägger kyrkan	Ahlberg, 1996
1993	Nybyggnad	Januari, inleds återuppbyggnaden	Ahlberg, 1996
1993	Återinvigning	11 juli, återinvigning av kyrkan	Ahlberg, 1996
1995	Orgel	Ny orgel på läktaren	Ahlberg, 1996