Hembygdsgården

Hembygdsgården i Rörbäcksnäs,  Jo-Gården

hembygdsgarden-skiss

På Rörbäcks-näset slog sig de första inbyggarna ned 1765, och här fann Jonas Larsson från Hammarsbyn i Lima och savolaksättade hustrun Marit Olsdoter från Aspberget i Norra Finnskoga jaktmarker, fiskevatten, ostört bete och slåtterängar efter åar och bäckar. De uppförde sin gård på nuvarande hembygdsgårdens tun, men av deras byggnationer finns nu inget kvar.

Dottern Karin Jonasdotter blev gift med norrmannen Per Pålsson från Gardåsen, och deras dotter i sin tur, Kersti Persdotter ”Rörbäcks-Kersti”, blev också gift med en norrman – Hans Jensen Thorud från Hernes i Elverum.

Hans och Kersti uppförde mangårdsbyggnaden (Jostugan) under det första decenniet av 1800-talet. Stugan användes som bostad långt in på 1920-talet.

I februari 1939 fick Rörbäcksnäs Hembygdsförening Jostugan  (1) med inredning att användas som hembygdsgård.

Härbret  (2) byggde Hans Thorud närmast som en kopia av ett härbre på hemgården i Hernes. En tid kunde pigor och drängar sommartid ligga på övervåningen.  Innan kyrkan och likboden byggdes 1909 låg de döda på bår i härbrets högra del.  En kort tid kring sekelskiftet hade Jo Per Erik butik i den vänstra delen.

Skvaltkvarnen (3) flyttades på 1960-talet från Gryckvalldammen, dit den av gamla märkningar att döma flyttats från annat ställe.  Årtalet 1777 finns nämnt, men det är osäkert om det är byggnads- eller flyttningsår.

smedjan

Orrstugan (4) soldat Hans Olsson Orres (1792-1876) hem, flyttades från Orrbacken öster om Rörbäcken i början av 1980-talet. Innan Konsum byggdes 1936 var Orrstugan byns butik och den drevs av Jan Olov Johansson och Helmer Persson. Stugan kallas också Pellestugan efter Gustav Ernst Pettersson, som bodde där ett par decennier till 1958. I Orrstugans norra gavel finns ett kulhål, som minner om då en norrman försökte skjuta soldat Orre genom stockväggen. Smedjan (5) kommer från Lias-gården. Den flyttades och återuppbyggdes i början av 1990-talet. Smedjan har två tunnliknande bälgar, som drivs med trampor. En spel-eka (6) under ett upptak på gårdstunet ligger som ett minne från den tid man flottade virke i alla större vattendrag kring byn. Med ekans spel vevade man fram stora timmermängder över bland annat Lötsjöarna och Tandsjön. Örsjö-Per-ladan bakom Orrstugan har stått på Storänget, en slåtteräng söder om Kvarnbron över Siktån i södra delen av byn. Den flyttades till Hembygdsgården i början av 1980-talet.

garden

Vid sekelskiftet 1900/2000 sattes en hölada (8) och ett mindre stall (9) öster om Jostugan.
Per Erik Persson ombesörjde rivning och uppsättning av båda byggnaderna som då stått 70-80 år söder om Fjällvägen mellan Mobergstjärn och Mobergskölen.

Ladan kallas Tröskladan efter Tröskhålet varifrån man tog höet. (Tröske är den lokala benämningen på vattenklöver). När Per Erik återuppsatte ladan använde han sig av de ursprungliga spikarna!

Stallet flyttade han utan att behöva montera ned timringen.  Gunnar Bengtsson berättade att han plockat mossan till tätningen mellan stockarna.

Tröskladan (8)  gjordes om till utställningslokal, då en del av taket ger ljusinsläpp genom ”plasttak”. Dessutom har en del av utrymmet gjorts om för att bevara sko- och symaskiner i ”autentisk” miljö.

I Hembygdsgårdens byggnader finns bruksföremål från de flesta av byns äldre gårdar. Samlingarnas omkring 1000 registrerade föremål  kan dokumentera många av decennierna i byn Rörbäcksnäs historia.

I Närån, strax norr om Närsjön, har föreningen en sevärd kvarn som står på ursprunglig plats.  Där kan man också läsa om kvarnens historia och användning.

 

SENASTE NYTT

ARKIV